Tora Vega Holmström
1880-1967

– Jag heter Tora och året är 1953. Jag bor i Lund på Bredgatan- där har jag också har min ateljé.

– Nu är jag gammal och sjuk – och har nu blivit berömd för mitt konstnärskap. Min konst finns på museer i Skåne, Göteborg och Stockholm.

– Jag har fått Sydsvenska dagbladets stora kulturpris med motivering: ”Att efter konstnärlig utbildning i Tyskland och i Frankrike omsatt de internationella rörelserna i min konst på ett helt egenartat sätt”.

– Det är mycket som är annorlunda för kvinnor nu än hur det var i slutet på 90-talet, altså 1890.
Min syster skickade in några av mina teckningar till Carl Larsson, han var redan då en mycket framgångsrik konstnär. Han avrådde mig att bli konstnär. Han skrev; att det allra största har jag emot mig och det är mitt kön.

– Jag är inte gift och har inga barn. Jag har min familj på Hvilans folkhögskola, dit har jag alltid kunnat återvända.

– Trots att mina föräldrar skapade Hvilan som mötesplats för bildning och kultur var det inte självklart för dem att jag skulle bli konstnär. Mina vänner – det är dem som har stöttat mig i mitt konstnärsskap. Vi har hållit ihop och stöttat varandra

– Det är svårt för andra att acceptera oss kvinnliga konstnärer. Min konst har fått kritik för att vara okvinnlig och brutal.

– Under hela mitt liv har kvinnor runt omkring mig fått kämpa. Kämpa för sin rätt till utbildning, för rösträtt och för fred. Mitt konstnärskap har aldrig varit ett uttryck för detta, men som kvinnlig konstnär har jag fått kämpa hela mitt liv för sakens skull – att få ägna mig åt min konst.