HEM | MULTIMODAL UNDERVISNING |


Multimodal undervisning


Vårt medielandskap är i förändring. Under de senaste decennierna har förändringen inneburit att bilder får en allt större betydelse samt att vi kommunicerar multimodalt i högre utsträckning än tidigare. Att kommunicera multimodalt innebär att samtidigt använda uttryckssätt som tal, bilder, ljud och text. Denna förändring har förstärkts genom samhällets digitalisering och påverkar hur vi idag kommunicerar och lär både i och utanför skolan (se exempelvis Carlsson, 2013; Cope & Kalantzis, 2023; Kress & van Leeuwen, 2021).

När det handlar om att genomföra, planera och utvärdera undervisning innebär förändringarna att det idag finns andra möjligheter än tidigare att exempelvis spela in musik, fotografera och filma (Bezemer & Kress, 2016), vilket kan skapa rikare möjligheter för lärare att skapa varierade undervisningsmiljöer.

När det handlar om att genomföra, planera och utvärdera undervisning innebär förändringarna att det idag finns andra möjligheter än tidigare att exempelvis spela in musik, fotografera och filma (Bezemer & Kress, 2016), vilket kan skapa rikare möjligheter för lärare att skapa varierade undervisningsmiljöer. Vad det exempelvis innebär att låta elever skapa mening och lära genom fotografi undersöks nu av oss i våra avhandlingar vid Malmö universitet. I en nyligen publicerad studie visar Lind (2023) att elever i årskurs 2 kan utveckla sin förståelse för teknik och tekniska artefakter genom att använda iPadens kamera. I inledningen av arbetsområdet uppfattade eleverna teknik som moderna elekritcitetsbundna artefakter, så kallade mikroteknologier (de Vries, 2016). Genom att försätta eleverna i situationer där diskussioner och fotografier är viktiga delar, breddas och fördjupas elevernas förståelse för teknik till att omfatta även makroteknologier (t.ex. bilen) och erfarenhetsbaserad teknik (t.ex. stolen) (Lind, 2023).

Möjligheter och utmaningar

Karakteristiskt för digitala undervisningsmiljöer är att de skapar möjlighet att redigera, det vill säga ständigt förbättra och utveckla det egna arbetet (iterativitet), att få direkt återkoppling (respons), att elever med samma verktyg kan arbeta multimodalt (konvergens) samt att dela det som skapas med andra även utanför det egna klassrummet (distribution) (Burn & Durran, 2007). I relation till arbetet med undervisning innebär möjligheten till iterativitet att exempelvis elever på ett enklare sätt än i analoga miljöer kan utveckla det egna arbetet med stöd av andra elever och av läraren, men det kan också innebära svårigheter när det handlar om att veta hur mycket arbete som är rimligt att använda till en uppgift. När det handlar om möjligheten till distribution förenklar det möjligheterna att sprida arbetet utanför det egna klassrummet, men ställer också krav på att gemensamt i klasserna arbeta fram etiska riktlinjer när det exempelvis handlar om hur fotografier och filmer används och delas med andra. Möjligheterna och de förändrade förutsättningarna innebär också utmaningar för såväl pedagoger och lärare samt elever som arbetar i dessa miljöer. I arbetet med dessa möjligheter och utmaningar strävar vi i Burlöv därför efter att gemensamt undersöka och utforska undervisningsprocesser i såväl digitala som analoga miljöer utifrån frågor som ”Vad händer?” och ”Vad är möjligt?” samt att också samla och sprida goda erfarenheter (Halverson, 2012; Wernholm et al, 2023).

Maria Söderling 

Lektor i Burlövs kommuns Kvalitetsteam och doktorand vid Malmö Universitet

Johan Lind

Lektor i Burlövs kommuns Kvalitetsteam och doktorand vid Malmö Universitet

Referenser:

  • Bezemer, J., & Kress, G. (2016). Multimodality, learning and communication: A social semiotic frame. Routledge.
  • Burn, A., & Durran, J. (2007). Media literacy in schools: Practice, production and progression. Paul Chapman Publishing.
  • Carlsson, U. (2013). Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället: Skolan och demokratin. Nordicom.
  • Cope, B., & Kalantzis, M. (2023). ”Towards education justice: Multiliteracies revisited” IB. Cope, M. Kalantzis, & G. C. Zapata (Red.), Multiliteracies in international educational contexts: Towards education justice? Routledge.
  • de Vries, M. (2016). Teaching about Technology. An Introduction to the
    Philosophy of Technology for Non-philosophers. 2nd Edition. Contemporary Issues in Technology Education. Springer
  • Kress, G., & van Leeuwen, T. (2021). Reading images: The grammar of visual design. Routledge.
  • Lind, J. (2023). Primary school students’ perception of technology. Konferensbidrag
    Vol. 1 No. October (2023): PATT40 Proceedings. https://doi.org/10.24377/PATT40.2023
  • Halverson, R. (2012). Afterword: Games and the future of education research. I S.
    Constance, S. Kurt, & B. Sasha (Red.), Games, learning, and society : Learning and meaning in the digital age (s. 433–446). Cambridge University Press.
  • Wernholm, M., Danielsson, K. P., Ebbelind, A., Palmér, H., & Patron, E. (2023). Young pupils’ joint creation of multimodal fairy tales using analogue and digital resources. Digitala verktyg och digital kompetens i förskolans och skolans undervisning (LNU) Education Sciences, 13(6). https://doi.org/10.3390/educsci13060568

 

Att se en bild

Maria Söderlings blogginlägg på LIT Research, ”Att SE en bild”, utforskar visuell litteracitet och dess växande betydelse i dagens digitaliserade samhälle. Hon diskuterar hur visuell förståelse bidrar till ämneslitteracitet, och betonar vikten av att utveckla visuell litteracitet i undervisningen.

LÄS MER HÄR

Denna hemsida använder så kallade cookies. Genom att klicka på knappen nedan godkänner du användandet av cookies.  Läs mer här