Presentation av avhandlingsstudien
Maria Söderling, lektor i Burlövs kommun och doktorand vid Malmö universitet, presenterar bakgrunden till sitt forskningsprojekt samt syfte och forskningsfrågor:
Att erfara och representera världen visuellt genom fotografi
Under de senaste decennierna har globaliseringen och digitaliseringen haft stor påverkan på hur vi kommunicerar och lär i såväl informella som formella miljöer (Cope & Kalantzis (red.), 2000; Kittler, 2003; Jenkins, 2006; Carlsson (red.), 2013; Erixon (red.), 2014; Jewitt (red.), 2016b; Olin-Scheller & Lundström, 2014; Kress & Selander, 2017; Kress, & van Leeuwen, 2021). En förändring är att skriftens särställning utmanats när kommunikationen blivit allt mer multimodal under de senaste decennierna och det visuella fått större betydelse. I Multimodal Discourse. The modes and media of contemporary communication menar Kress och van Leeuwen att skriften idag påverkas mer av visuellt baserad media än tvärtom, och i såväl massmedia som i kommunikation från företag och universitet får exempelvis layout och illustrationer allt större betydelse (1 & 121).
Även i läromedel blir illustrationernas roll allt viktigare och de förekommer i högre utsträckning i läromedel för äldre elever än vad de har gjort tidigare (Kress & Selander, 2017:29; Kress, & van Leeuwen, 2021:35, 85). När det gäller visuella representationer visar undersökningen Ungar och medier 2019 hur central kommunikation genom fotografi är för barn och unga idag: I åldersgruppen 9–12-åringar använder en stor del bildbaserade kommunikationsappar: Snapchat används av 88% och Instagram av 58% av de 59% som använder sociala medier. I åldersgruppen 13–16-åringar använder en absolut majoritet Snapchat (93%) och Instagram (88%) av de 95% som använder sociala medier (Statens medieråd, 2019).
Sätten att erfara världen förändras
Men medan unga människor på sin fritid deltar i multimodala miljöer där olika teckenvärldar som bild, ljud och gester samspelar, möter de i skolan miljöer som i många ämnen domineras av verbalspråk och en kultur som värdesätter skrift högt (Kress, 2000:159). Att skriften som teckenvärld är så dominerande i skolan kan orsaka särskilda problem för vissa grupper av elever. Det kan gälla såväl nyanlända och flerspråkiga elever, som elever som av andra anledningar kommer till skolan med en begränsad läs-, tal- eller skrivförmåga och/eller behöver mycket tid och stöd i utvecklingen av dessa förmågor. Att skriften som teckenvärld är så dominerande innebär också att enbart vissa elever får möjlighet att använda sina specifika erfarenheter av olika teckenvärldar som resurser i skolan.
Om undervisningen knyter an till olika elevers erfarenheter på olika sätt och i varierande grad, kan det få till följd att eleverna får uppfattningen att lärare värderar olika erfarenheter på olika sätt
(Se exempelvis Dyson, 1997; Fast, 2007; Söderling, 2011; Leijon & Lindstrand, 2012:179; Bezemer, & Kress, 2016; Insulander, Kjällander, Lindstrand & Åkerfeldt, 2017.)
Ett exempel på hur digitaliseringen har påverkat förutsättningarna för undervisning i Sverige är att många elever idag har tillgång till datorer eller lärplattor som resurser för sitt lärande. Datorerna och lärplattorna används som skrivverktyg, i informationssökning och i viss utsträckning också till att skapa presentationer (SOU, 2014:13). Möjligheterna att använda ljudinspelningar, filmskapande, redigeringsverktyg för fotografier med mera används däremot i begränsad omfattning (Erixon red., 2014). Studier visar dessutom att vid tillfällen när elever ges möjlighet att visa sin förståelse genom att använda fler teckenvärldar än tal och skrift, bedömer lärarna endast de delar av representationerna som utgörs av tal eller skrift (Godhe, 2014; Åkerfeldt, 2014; Hernwall m fl 2016; Borgfelt, 2017)
Det finns också studier som visar att vi i svensk skola idag inte förmår skapa möjligheter för elever att utveckla förmågan att använda olika teckenvärldar på det sätt som de behöver för att medvetet kunna navigera i informationsflödet. Skolinspektionen (2018) har kvalitetsgranskat undervisningen om källkritiskt förhållningssätt i svenska och samhällskunskap.
Resultaten visar att undervisningen om digitala källor behöver uppdateras på många skolor samt att rörlig bild inkluderas i undervisningen på mindre än hälften av skolorna.
Granskarna menar också att det finns en syn på att unga är digitalt självlärda, vilket enligt granskningen också kan kopplas till andra studier. Även om de flesta elever har rika erfarenheter av att tolka och skapa visuella representationer på sin fritid, betyder det inte att de på egen hand exempelvis utvecklar den förmåga som behövs för att kunna lära med hjälp av de bilder som möter dem i skolans läromedel eller utvecklar ett metaspråk för att tala om filmer (Nygård Larsson, 2011; Söderling 2011; Wessbo, 2021).
I min undersökning utgår jag från att digitaliseringen och satsning på teknik som datorer och lärplattor har förenklat användningen av uttryckssätt som ljudinspelningar, fotografi och film i skolan, men att vi behöver mer forskning för att förstå deras potential för meningsskapande och lärande. I arbetet med min undersökning väljer jag därför att arbeta med en aspekt av det behovet: Målet med arbetet är att bidra med förståelse för vilken betydelse som val av uttryckssätt har i skolan samt mer specifikt bidra med förståelse för hur arbete med fotografi och film kan påverka elevers möjligheter att skapa mening och lära samt för deras identitet.
Syftet med studien är att utforska potentialen för meningsskapande när elever erfar och representerar världen visuellt genom fotografi
Undersökningen genomförs i två faser.
I den första fasen av arbetet vägleds arbetet av följande forskningsfråga:
• Vilka semiotiska resurser använder eleverna när de erfar och representerar världen visuellt?
I den andra fasen av arbetet vägleds arbetet av forskningsfrågan:
• Hur framträder meningspotentialen för fotografi när elever erfar och representerar världen visuellt genom fotografi?