2023-04-19
VR-bilder som stöd vid begreppsinlärning i geografi – åK 3
Virtual reality är en teknologi som kan ta människor till platser de annars inte skulle kunna nå
John Patrick Pullen
För att vidga elevernas perspektiv i geografi har lärarna, i arbetet med världsdelarna och världshaven, planerat att bearbeta fakta på olika sätt. Dels för att utveckla elevernas studieteknik och dels för att utveckla elevernas begreppsliga förmåga i ämnet.
Immersiv (omslutande) virtual reality (VR) motiverar och engagerar elever samtidigt som det tillför ett starkt bildstöd till klassrumsinteraktioner som annars hade varit svårt att uppnå (Selzer et al., 2019). Därför är det tänkvärt att fundera på VR-tekniken som ett verktyg som kan underlätta elevers språkutveckling (Radianti et al., 2020) eftersom VR tillför unika möjligheter att försätta elever i olika situationer skapas förutsättningar för lärande (Mütterlein, 2018).
Lyssna – titta – beskriva – anteckna – skriva
Klasserna, som inlägget beskriver, består av 40 elever i årskurs 3. Arbetet med digitala lärmiljöer och VR-upplevelser genomförs under 4 veckor. Arbetsområdet inleds med skapandet av en gemensam mindmap kring elevernas förkunskaper om deras omvärld. Den synliggör att flertalet elever har tydliga uppfattningar om hur världen är beskaffad men att många av eleverna saknar kunskaper, till exempel om relationen mellan världsdelarna och världshaven. Det övergripande målet med arbetet har en språkutvecklande grund då eleverna genom muntlig och skriftlig interaktion lär ämnesspecifika och allmängiltiga begrepp tillsammans.
Det är möjligt att urskilja intrapersonellt och interpersonellt lärande (sociokulturellt perspektiv på lärande), vilket innebär att lärandet dels sker inom den enskilda individen och dels sker mellan individer. Detta lärande fortgår mellan lektioner, på olika platser och mellan olika individer, till exempel hemma mellan förälder och elev. Under lektionerna där VR används som en del, har lärarna observerat positiva effekter på elevernas lärande. Framför allt har de noterat att VR ger starkt bildstöd för elevernas språkutveckling, eftersom eleverna vill kommunicera sina upplevelser i VR. Dessutom har lärarna upptäckt att eleverna enklare hittar relevant fakta i en faktatext efter att ha sett en bild, kopplad till faktan, i VR. Genom arbetet med att formulera faktatexter med utgångspunkt i en faktaruta, har lärarna kunnat följa elevernas utveckling och därmed upptäckt att eleverna utvecklat förståelse för de geografiska begrepp som var lektionernas mål.
Lärarna säger
Lärarna har observerat att bilderna i VR stöder elevernas språkliga förmåga, både när det gäller begrepp och ordförståelse. Dessutom menar lärarna att eleverna utvecklar kunskaper inom området och börjar förstå skillnaden mellan faktaruta och faktatext. Eleverna har lättare att ta ut betydande ord och begrepp ur texten för att skriva en faktaruta, samt utifrån en faktaruta skriva en egen faktatext. Enligt lärarna ökar den muntliga interaktionen mellan eleverna under VR-promenaden vilket gör att de använder verbalspråket för att utveckla kunskaper och begrepp inom arbetsområdet samtidigt som de lär tillsammans. Vidare menar de att elevernas fokus på uppgifterna har varit större än vanligt, vilket kan bero dels på att VR-upplevelsen tillfört förstärkt bildstöd och dels på lektionsinnehållet.
VR-upplevelsen förstärker elevernas förståelse för de geografiska begreppen och ger stöd för begreppsinlärning och språkutveckling. Dessutom har eleverna utvecklat digital kompetens, såsom att skapa digitala böcker och använda Google Classroom.
Variationen av aktiviteter på lektionerna har varit väsentlig för att ge alla elever förutsättningar att lyckas och möjlighet att visa kunskaper och förmågor på olika sätt, exempelvis genom lucktexter, ”dra-streck”, faktatexter, faktarutor, beskrivande text och intervjuer. En stor fördel med VR var möjligheten för samtliga elever att delta och ta plats i klassrummet, då även de som inte kan ta till sig skriftlig fakta fick en chans att utnyttja talutrymmet genom att berätta om sina intryck och upplevelser i VR-promenaden. Elevernas läsning av faktatexter (vid tyst läsning på morgonen) kopplade till efterföljande lektionsinnehåll visade sig vara lyckosamt för deras förståelse av ämnet.
Slutligen…
Sammanfattningsvis uppvisar resultaten från lärarnas arbete med VR i undervisningen positiva effekter på elevernas språkutveckling och kunskapsinhämtning. Eleverna visar ökat engagemang och fördjupat fokus på uppgifterna i arbetet med analoga och digitala lärmiljöer. Skolledningen noterar en ökad efterfrågan, från både lärare och kollegor, på stöd för att utveckla undervisning där digitala och analoga verktyg samspelar.
Referenser
Mütterlein, J. (2018). The three pillars of virtual reality? Investigating the roles of immersion, presence, and interactivity. In Proceedings of the 51st Hawaii international conference on system sciences. Accessed 2023-01-02 from https://scholarspace.manoa.hawaii.edu/server/api/core/bitstreams/28c2845b-e9ab-4739-ad79-3025475b128d/content
Radianti, J., Majchrzak, T. A., Fromm, J., and Wohlgenannt, I. (2020). A systematic review of immersive virtual reality applications for higher education: Design elements, lessons learned, and research agenda. Computers & Education, 147 (2020), https://doi.org/10.1016/j.compedu.2019.103778
Selzer, M. N., Gazcon, N. F., & Larrea, M. L. (2019). Effects of virtual presence and learning outcome using low-end virtual reality systems. Displays, Volume 59, pp. 9–15, https://doi.org/10.1016/j.displa.2019.04.002
Bilderna är genererade via https://labs.openai.com/