BERÄTTANDE TEXTER I ÅRSKURS 5

BERÄTTANDE TEXTER I ÅRSKURS 5

2022-03-01

Berättande texter i årskurs 5

Inledning

Med utgångspunkt i ett skrivarbete (Ön) har läraren använt VR som ett bildstöd i syfte att stödja och utveckla elevernas förmåga att arbeta med berättande text och beskrivningar. Ön är en kapitelberättelse som försätter huvudrollsinnehavaren på en öde ö efter en flygkrasch. En bit in i berättelsen får eleverna reda på att allt inte står rätt till och de måste försöka fly från ön.

Bakgrund

På Tågarpskolan kommer en del av utvecklingsarbetet att handla om implementering av VR i undervisningen. Arbetet genomförs under läsåret 2021/2022 och innebär ett samarbete mellan skolans förstelärare och en lärare från kommunens kvalitetsteam.

Forskare som Cummins (2017), pekar på att skolan måste erbjuda eleverna möjligheter att använda olika tekniska verktyg för att underlätta intellektuellt arbete och samtidigt stärka sina kommunikativa förmågor. Burlövs kommuns lärare har under ett antal år fördjupat sitt arbete med digitala verktyg, som exempelvis virtual reality (VR), i undervisningen. I det initiala arbetet har lektionsstruktur, tekniskt handhavande och lektionsinnehåll varit en väsentlig del av arbetet. Detta har framför allt genomförts på Svenshögskolan. 

Samarbetet inleddes med att försteläraren från Tågarpskolan besökte årskurs 2 på Svenshögskolan. Detta för att skapa sig en bild av hur arbetet med VR i klassrummet gick till och samtidigt fundera på hur implementeringen på den egna skolan skulle kunna se ut. Läraren arbetar för närvarande i en klass 5 och därmed fanns behov av att identifiera generella framgångsfaktorer som kunde överföras till den åldern. Det var också viktigt att synliggöra och skapa strukturer som kunde fungera i den egna undervisningen.  

Tillsammans vill vi (försteläraren från Tågarpskolan och kvalitetsteamets lärare) upptäcka om och i så fall på vilka sätt VR kan stötta elever i deras skrivprocess, framför allt i skrivandet av berättande texter.

Detta kan ses som ett kollegialt samarbete som enligt Larsson innebär att lärare delar med sig av idéer och metoder eller material. För att lärarna ska röra sig mot ett kollegialt lärande måste de systematiskt och tillsammans utveckla kunskaper kring undervisningen. Det betyder att både den individuella kunskapen och den gemensamma kunskapen måste utvecklas tillsammans (Larsson (2018) i Skolverket, 2020), vilket i förlängningen kan bidra till att skolans utvecklingsarbete är i ständig förändring/utveckling. Det senare är ett viktigt mål för vårt arbete att dela med oss av erfarenheter till alla lärare på skolan för att på sätt bidra till att undervisningen synliggörs och möjligen förändras.

När det gäller arbetet med berättande texter menar läraren att elever behöver arbeta med att utveckla både person- och miljöbeskrivningar vid skrivande arbete i svenska. Det är i detta sammanhang som vi vill undersöka om VR kan vara ett komplement till ordinarie undervisning då vi menar att VR kan ses som ett förstärkt och fördjupat bildstöd för elevernas tänkande. I planeringsfasen utgår läraren från kursplanens centrala innehåll, där delen om berättande texters budskap, språkliga drag och uppbyggnad skapar grunden för det fortsatta planeringsarbetet med VR i klassrummet (Skolverket, 2022). Vidare poängterar Skolverket (2022) att undervisningen måste innehålla miljö- och personbeskrivningar samt hur ord och begrepp används. Detta för att skapa ett varierat sätt att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Vid arbetet med VR på Svenshögskolan upptäckte lärarna att VR är ett betydelsefullt inslag vid olika former av samtal, till exempel vid parsamtal kring VR-upplevelsen. Eleverna samtalar och resonerar kring olika företeelser som läraren presenterar för dem i VR-glasögonen. Här förbereder läraren, genom sin undervisning, eleverna på att lyssna aktivt, ställa frågor, uttrycka tankar och känslor samt resonera om olika möjliga händelseförlopp (Skolverket, 2022). Detta var något som vi tog fasta på när vi planerade och genomförde arbetet på Tågarpskolan, till exempel samtal i par kring miljöbeskrivningar i VR-upplevelsen.

Lärarens upplägg

Jag har använt VR i klassrummet som en del av skolans utvecklingsarbete med skrivande och läsförståelse. Med utgångspunkt i ett skrivarbete (Ön) har jag använt VR som ett bildstöd i syfte att stödja och utveckla elevernas förmåga att arbeta med berättande text och beskrivningar. Ön är en kapitelberättelse som försätter huvudrollsinnehavaren på en öde ö efter en flygkrasch. En bit in i berättelsen får eleverna reda på att allt inte står rätt till och de måste försöka fly från ön.

Inledningsvis har jag delat upp berättelsen så att varje kapitel innehåller tre delar; inledning, mitt och slut (cliffhangern). För varje delmoment har jag hämtat/hittat/skapat en bild som eleverna kan se i sina VR-glasögon. För varje bild har vi diskuterat vad eleverna får för intryck av platsen. Vi börjar med vad eleverna ser, men utvecklar sedan deras egen fantasi med frågor om vad vi (kan tänkas) upplever genom våra andra sinnen (hörsel, känsel, lukt och smak).

Vi arbetar med varje kapitel i två veckor. Den första veckan introducerar jag det nya kapitlet med ljud och stämningshöjande berättande om platsen de befinner sig på. Innan jag berättar något låter jag dem landa på platsen för att själva samla intryck. Andra veckan låter jag dem skriva fritt med tillgång till VR-glasögonen. Vi befinner oss på varje plats (inklusive gamla platser) i ca tio minuter var.

Diskussion

Läraren menar att VR-glasögonen fungerar som ett djupgående bildstöd som hjälper elever att beskriva personer och miljöer. Eleverna är inte beroende av att både komma ihåg berättelsen (den röda tråden), personerna och miljöerna. Istället vill läraren att de befinner sig på platsen, tittar sig omkring och känner efter.

Eleverna har fått stöd i att hitta uttryck och beskrivningar som tydligt har utvecklat deras berättande text. 

Läraren menar att när hen placerar eleverna på en plats med hjälp av VR-glasögonen, utan att berätta för dem var de befinner sig, så är det elevernas intryck som påverkar berättelsen. Genom VR-upplevelsen är det elevernas upplevelser och förkunskaper som ger dem ledtrådar var de befinner sig. Om läraren därefter, verbalt tillsammans med bildstödet i VR-glasögonen, målar upp en bild för eleverna så tar de troligtvis med sig sina omedelbara intryck vidare in i sin egen berättelse.

I jämförelse med när läraren muntligt berättar för eleverna var de befinner sig så menar läraren att eleverna mer följer med på en utflykt, till exempel till ett torg i Budapest. Föreställ dig ett studiebesök på museet med en klass jämfört med att exempelvis hamna vilse. I det sammanhanget anser läraren att eleverna söker efter hens röst, vilket kan innebära att eleverna mer lyssnar efter vad läraren berättar än vad de upplever genom bildstödet som VR-upplevelsen ger dem. Det kan i sin tur kan innebära att något hindrar dem från att äga upplevelsen.  

Eleverna i klassen är vana vid att skapa egna berättelser och skriva med en dramaturgisk röd tråd, vilket inte sällan gör att elevernas berättelser innehåller tio vändningar och femton karaktärer på första sidan. Vid VR-upplevelsen berättar därför läraren vilka karaktärer de ska skriva om, var de befinner sig och hur de hamnade där. Det enda eleverna ska fokusera på är miljö/person- och känslobeskrivningar. I det sammanhanget konstaterar Myatt (2008) att visualisering och visuellt tänkande ger elever som kämpar med skriftligt språk bättre förutsättningar till förståelse, och Serafini (2017) pekar på att visuella bilder är baserade på vad eleverna vet och på vad de ser. 

Fortsatt arbete

Läraren vill att eleverna arbetar med digitala multimodala böcker då det i dessa ges möjligheter för elever att visa sina förmågor att använda person- och miljöbeskrivningar på olika sätt genom bild, text och ljud. En viktig del av undervisningen är att läraren skapar undervisning där varierade inlärningsmiljöer med virtuella, digitala och analoga metoder blir en del, för att utveckla elevers kunskaper kring tolkning av bilder och visuellt tänkande (jmf. Anderson, Avgerinou, Dimas, och Robinson, 2021).

Dessutom planerar vi att presentera arbetet för på Tågarpskolan vid arbetslagens möten. På dessa möten kommer läraren från kvalitetsteamet att delta, dels för att sprida arbetet med VR på skolan och dels för att dela med sig av erfarenheter från arbetet på Svenshögskolan. Tanken är att utveckla och genomföra samarbete kring hur vi planerar och leder undervisningen där VR är en del. Det skulle i förlängningen betyda att skolans lärare rör sig från kollegiala samarbete mot kollegialt lärande. Lärare kan utveckla kunskaper för att förbättra undervisningen genom att planera tillsammans, observera, ifrågasätta och hjälpa varandra att förbättra undervisningen (Barber och Mourshed (2007) i Skolverket, 2020). 

För läsaren att fundera över:

  • Hur kan jag använda VR i min undervisning?
  • På vilket sätt bidrar VR till en varierad undervisning där flertalet elever befinner sig i lärande under stora delar av lektionen?

Referenser

  • Anderson, E. K., Avgerinou, M. D., Dimas, S. & Robinson, R.S. (2021). Visual Literacy in the K12 Classroom of the 21st Century: From College Preparation to Finding One’s Own Voice. In book: Handbook of Research on K-12 Blended and Virtual Learning Through the i²Flex Classroom Model. Chapter: 5Publisher: IGI Global Project: Visual Literacy
  • Barber, M. & Mourshed, M. (2007). How the world’s best-performing school systems come out on top. London: McKinsey & company.
  • Cummins, J. (2017). Flerspråkiga elever : effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur & Kultur Akademisk..
  • Larsson, P. (2018). Kollegialt lärande och konsten att navigera bland begrepp. I Rönnström, N. & Johansson, O. (red.). Att leda skolor med stöd i forskning – exempel, analyser och utmaningar. Stockholm: Natur & Kultur
  • Myatt, L. (2008). The Unexplored Promise of Visual Literacy in American Classrooms. Phi Delta Kappan, 90(3), 186-189.
  • Serafini, F. (2017). Visual Literacy. Subject: Curriculum and Pedagogy Online Publication. DOI: 10.1093/acrefore/9780190264093.013.19 
  • Skolverket. (2020). Att ställa frågor och söka svar. Samarbete för vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skolverkets publikationsservice.
  • Skolverket. (2022). Ändrade läroplaner och kursplaner hösten 2022. Hämtat från https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/aktuella-forandringar-pa-grundskoleniva/andrade-laroplaner-och-kursplaner-hosten-2022