Bakgrund

På Dalslundskolan i Åkarp har två lärare som undervisar i årskurs två varit nyfikna på hur digitala verktyg och främst VR (Virtual Reality) kan användas för att utveckla elevers förmåga att formulera sig i skrift. De har genomfört ett skrivprojekt under vårterminen där eleverna har skrivit en berättelse i fem kapitel, där varje kapitel har varit styrt av vissa ramar. 

I lärandeprocessen möter eleverna olika utmaningar, exempelvis behovet av abstrakt tänkande och förståelse av begrepp (Kaminska et al., 2019). I sammanhanget, tillför virtual reality (VR) ett intressant och engagerande sätt att variera undervisningen och på så sätt stödja alla elever att utveckla kunskaper om abstrakta begrepp. Ett av de viktigaste egenskaperna med VR-utrustning är dess potential att visualisera, exempelvis att besöka olika platser och miljöer, som inte är enkelt att skapa på ett annat sätt. VR är inkluderande, vilket innebär att alla elever kan delta i lärandeprocessen på sin nivå utifrån sina förutsättningar (Kamińska et al., 2019). På Dalslundskolan har lärarna använt VR-bilderna för att försätta eleverna i situationer som hjälper dem i att formulera beskrivande texter, person- och miljöbeskrivningar. Genom att använda sig av VR-headset har de kunnat skapa miljöer till berättelsen som fungerat som inspiration och katalysator för elevernas skrivande. 

Villena-Taranilla et al. (2022) menar att VR har en positiv effekt på elevers lärande inom många kunskapsområden, samt lyfter fram mångsidigheten i VR-tekniken. Jämfört med andra pedagogiska praktiker menar Villena-Taranilla et al. (2022) att VR förbättrar inlärningsprocessen. Samtidigt måste undervisningskontexten utvärderas för att identifiera vad VR tillför elevernas lärande. Med andra ord är det viktigt att noggrant planera hur VR kan användas i undervisningen (Sipilä, 2020).

Genomförandet

Berättelsen, kallad “En helt annan plats”, består av fem kapitel där huvudkaraktären först somnar i sitt klassrum, vaknar upp i en fantasivärld och träffar en sagovarelse som ber om hjälp med ett problem. Tillsammans löser de problemet, men i sista kapitlet kastas huvudpersonen tillbaka till klassrummet. Berättelsens struktur hjälper eleverna att hålla en röd tråd i historien och genom detta kan elever på olika nivåer i sitt skrivande lyckas utifrån sin potential. Varje kapitel har dessutom fokuserat på att träna på en specifik skrivteknisk förmåga. Eleverna har tränat på att ge respons på varandras texter och har då främst letat efter kvaliteter i sina kamraters formuleringar.

VR-headseten är en sk low-end-utrustning, enkla fodral där man stoppar en telefon som är kopplad till appen Expeditions Pro. Headseten är handhållna och saknar remmar att fästa vid huvudet. Low-end utrustningen är flexibel, vilket innebär att eleverna kan interagera med varandra under tiden arbetet med VR pågår. Dessutom kan de arbeta med kompletterande uppgifter samtidigt, analogt eller digitalt (cf. Kamińska et al., 2019). Läraren har skapat unika VR-upplevelser (VR-promenader) i appen där de använt sfäriska 360°-bilder samt traditionella 2-dimensionella bilder som “poppar upp” i den virtuella miljön. Lärarna styr händelseförloppet från en tablet och leder eleverna genom den virtuella ”promenaden”. Under lektionen lyfter eleverna omväxlande upp glasögonen till sina ögon för att regelbundet ta ner dem och interagera med läraren och sina kamrater i samtal om vad de sett och upplevt. 

De sfäriska bilderna har lärarna skapat genom att själva ta bilder med en 360°-kamera, hämtat 360°-bilder från Google Street View https://www.google.se/maps, samt genererat bilderna själva genom att ge instruktioner till en AI-motor som kan skapa sfäriska bilder utifrån lärarens önskemål https://skybox.blockadelabs.com/. 

Lärarna har i arbetet även utforskat andra digitala verktyg för att stötta eleverna i skrivprocessen. I läroplanen står att Eleven skriver enkla texter med läslig handstil och med digitala verktyg.” (Skolverket 2022) samt att “Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.”  (Skolverket 2022)

Bildskapandet har bestått av både analogt och digitalt arbete.

Klassen har använt sig av Google Classroom där lärarna har kunnat följa skrivandet och ge respons under tiden. Bildskapandet har bestått av både analogt och digitalt arbete. Eleverna har först ritat en enkel skiss med blyerts på ett papper, för att sedan fotografera det och bearbeta skissen digitalt i appen Sketch Book. Slutprodukten görs i appen BookCreator där det läggs vikt vid själva utformningen. Eleverna läser in sina texter i appen och lägger in bilder till varje kapitel som de skapat analogt och sedan bearbetat digitalt. Lärarna har också använt sig av AI-språkmotorn Chat GPT för att skapa olika exempeltexter i syfte att ge eleverna inspiration och modeller att skriva efter. Eleverna läser exempeltexterna och hittar kvaliteter i den och föreslår förbättringar.

Lärarnas reflektioner

Lärarna ser att elevernas skriftspråk har utvecklats avsevärt. De har observerat att elevernas inställning till skrivande har förändrats till en mer positiv och engagerad attityd, framför allt de elever som vanligtvis känner motstånd inför att skriva texter. De har blivit inspirerade av varandras texter och har lånat idéer och formuleringar från varandra. Genom att lärarna har lyft elevtexter inför hela gruppen och visat på kvaliteter, har elevernas egna texter utvecklats. De har även använt modelltexter genererade via AI, som underlag för textanalys, till exempel för att studera strukturen i ett kapitel.

Lärarna har arbetat med en bred repertoar av lärmiljöer. VR har varit en återkommande del i undervisningen för att skapa en ingång till skrivandet i varje kapitel. Arbetet har organiserats via Google Classroom och då fick de bättre överblick över elevernas arbete och framsteg. Genom Google Dokument har eleverna även kunnat redigera och navigera genom olika delar av boken. Eleverna har delat dokument med varandra, vilket har ökat samarbetet på nya sätt. De har upptäckt nya genvägar och gett varandra feedback genom att utforska tillsammans. 

Bildskapande har varit en viktig del av arbetet. Elevernas uttrycksfulla bilder har blivit en central del av boken. Genom att starta sin skapandeprocess med en illustration får eleverna en annan ingång till sitt skrivande. 

Inläsningen av texten i Book Creator ger eleverna möjlighet att upptäcka detaljer i sin egen text och göra förbättringar i den. 

För att utveckla arbetet med boken tänker lärarna nästa gång vara tydligare med att beskriva hela berättelsens struktur genom alla kapitel och skapa en mer detaljerad tidsplan för hela arbetsgången. De vill gärna utveckla arbetet med kamratrespons på elevernas texter och då vara specifika i hur eleverna ger feedback till varandra, till exempel genom att välja ut vad som är bra och vad eleverna kan låna från varandra. Vidare är det viktigt att öva kamratrespons genom att modellera i helklass och då undvika värderande bedömningar och istället fokusera på att synliggöra kvaliteten i arbetet. 

Referenser

• Skolverket. (2022). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr22.
• Kamińska, D., Sapiński, T., Wiak, S., Tikk, T., Haamer, R., Avots, E., Helmi, A., Ozcinar, C., & Anbarjafari, G. (2019). Virtual Reality and Its Applications in Education: Survey. Information, 10(10), 318. https://doi.org/10.3390/info10100318 
• Sipilä, J. (2020). Benefits and challenges of adopting virtual reality in primary education. Oulu University Library, 21. 
• Villena-Taranilla, R., Tirado-Olivares, S., Cózar-Gutiérrez, R., & González-Calero, J. A. (2022). Effects of virtual reality on learning outcomes in K-6 education: A meta-analysis. Educational Research Review. 35, https://doi.org/10.1016/j.edurev.2022.100434