Ett lärarperspektiv

Ett lärarperspektiv

Ett lärarperspektiv:
VR i arbetet med vikingar

Text: Rasmus Dalquist, Tågarpskolan Arlöv

”Historia är så tråkigt! Det är bara en massa gubbar i skägg!”

Citatet ovan är hämtat från en högstadieelev som kom hem till sina föräldrar i frustration. Frustrationen var riktad mot ämnet historia och att undervisningen var så tråkig. Elevens irritation är berättigad. Historia har bara varit en massa gubbar i skägg. Men det har skett en förskjutning av ämnet och ”den lilla människan” har fått mer utrymme i historierelaterad forskning. Den tid då årtal och gubbar med skägg var historie-undervisningen ligger sannolikt bakom. All information finns idag bara en ”googling” bort. Att veta när slaget vid Hastings skedde kanske inte är lika aktuellt längre (1066 förresten om någon undrade). Det som eleverna behöver lära sig och ha med sig från historieundervisningen är hur den lilla människan förändrats och hur hon påverkats av historiska händelser. Men lika mycket hur vi som individ eller som grupp fått till förändringar av samhället och den kultur vi lever i. 

Denna termin har min undervisning i historia genomförts med hjälp av VR och detta skapade initialt, i ärlighetens namn en del huvudbry. Dels en oro kring det tekniska och om jag skulle bemästra tekniken men även för hur eleverna skulle ta emot undervisningen och tillgodose sig materialet. 

Tidigt bestämde jag mig för att använda VR-glasögonen som ett bildstöd.

Som bildstöd blir VR-glasögon ett kraftfullt verktyg där jag som pedagog kan rikta elevernas blick och styra dem åt bildernas mittpunkt och kvintessens.

I ett klassrum med projektor kan jag som pedagog försöka rikta uppmärksamheten åt tavlan och uppmana eleverna att ”titta här”. Dock kan jag med säkerhet säga att i en klass med tjugo elever sitter det alltid någon som dagdrömmer om helgens äventyr. Där sitter säkerligen någon som heller tittar på hunden som går förbi utanför klassrumsfönstret än på mina bilder på vikingar. En elev med ett par VR-glasögon i handen sjunker in i bilden på ett helt annat sätt än om man visar det på tavlan. Där i det ögonblicket blir bildstödet optimalt.

I denna undervisningssituation kan man introducera bilder och berättelser om hur män och kvinnor genom tiderna skapat, levt i och förändrat samhällen och kulturer. I arbetsprocessen kan man bygga en förståelse för kulturella sammanhang och hur människor levde förr och hur detta kan påverka oss än idag. 

I klassrummet tittade vi på bilder kopplade till vikingars liv. Fokus låg på hur de levde, hur de såg ut, vad de åt, vilka problem de eventuellt hade. Vem och vad de trodde på och deras syn på livet och vad som väntar efter döden. Initialt provade jag att ha ett öppnare samtalsklimat i klassrummet. Dock upplevde jag det som ostrukturerat då elevernas engagemang nästa slog över och kärnan i undervisningen försvann i ett överdrivet engagemang kring en ev lampa som syntes på bilden eller någon turist som råkat hamna på bilden som vi tittade på. Därför fick lektionen en struktur där eleverna lyssnade och tittade och jag berättade om bildernas innehåll och hur de är kopplade till tidsperioden.

Efter en rad lektioner med denna strukturen pausade jag undervisningen för att genomföra en kortare koll där jag gick runt till mindre grupper för att se vad de plockat upp under lektionerna med VR. Då fick eleverna se bilderna igen. Denna gång på sina iPads. Vid detta moment fick jag en god fingervisning att undervisning befäst kunskaper kring samhället som vikingarna levde i. Elever kunde återberätta hur vikingabegravningar gick till. Vad människor trodde på. Att de offrade saker till sina gudar. En klar majoritet av eleverna berättade ledigt om hur vikingar bodde, vad de åt, vad de hade för kläder och vad en träl var för något. Jag fick tydliga indikationer på att vi höll på att bygga kunskap tillsammans.

Jag kombinerade våra VR-lektioner med pass där vi undersökte och diskuterade ett youtubeklipp där man som tittare får besöka en viking-by samt bevittna ett vikingaslag. Det som gör klippet speciellt är att det är ett 360 klipp där tittaren har möjlighet att se sig omkring i klippet. Med fingret eller med en rörelse med ipaden flyttas fokus och tittaren kan välja att se mig omkring i klippet (Youtube – 360 Viking Battle – National Geographic). Eleverna fick stödfrågor och fick som uppgift att söka av klippet för saker de kände igen. Vi hade till exempel tittat på hus och hur människor bodde i VR. Stämde nu detta överens med det vi fick se i 360-klippet? Detta momentet skapade en väldig arbetslust hos eleverna och de sökte av filmen ett flertal gånger för att uppleva saker de eventuellt missade första gången de tittade. Naturligtvis var det svärd, spjut och söndertrasade sköldar som hamnade överst som samtalsämne men i klippet fick de se barn (utklädda till vikingar) som lekte en sensommar kväll, en kvinna som tvättar kläder vid en sjö, män och kvinnor som lagar mat över öppen eld. Moment och små händelser i en vikingamänniskas liv som annars är mycket svårt att förmedla till elever.  

Jag upplever att arbeta på detta sätt befäster kunskap kring en tidsperiod på ett sätt som traditionell undervisning, där lektionerna ofta är centrerade kring en text, har svårt att göra. Historia och nutid är sammanlänkad. Mitt uppdrag som historielärare är att vara en del av den kedjan som leder eleverna från det förflutna fram till vår tid.

Min del av kedjan med denna grupp elever handlade om vikingatiden och de människor som levde då. Denna del ska jag sedan försöka sammanlänka med nästföljande tidsperiod. Har eleverna en större förståelse för tidsperioden som kom före är det lättare för dem att ta till sig kommande period och förstå historiska processer. Att begripa de förändringar som påverkat samhällen och människor. Kan man bygga upp den typ av förståelse för kulturer och människors levnadssätt finns det hopp om att ta lärdom av historien och skapa elever rika på kunskap och med förutsättningar att klara det utmaningar som ligger framför dem när de lämnar mig på mellanstadiet. 

Bedömningen

Jag märkte tidigt att detta arbetet skulle ta tid och jag bestämde mig att det skulle få göra det. Dock uppstod ett problem, då jag initialt hade tänkt att bedömningen av elevernas kunskaper skulle göras som en avslutande presentation. Där skulle eleverna delas in i olika vikingafamiljer och sedan presentera sina familjer inför klassen. Men med ett långt projekt där bedömningen kommer i slutet riskerar man att inte få med sig alla. I samråd med Kvalitetsteamet bestämde jag mig för att göra en avstämning ungefär halvvägs in i projektet. Då gick jag runt till de grupper som jag delat in klassen i och frågade dem en rad frågor kring de bilder som vi tittat på under våra VR-promenader. Där fick jag en fingervisning om vilka och hur många elever som hade tillgodosett sig våra promenader och som kunde återberätta det som sagts i samband med dem. De elever som saknade förmågan att återberätta var i stort sett de elever som varit sjuka eller frånvarande på någon eller några VR-promenader. Alla elever hade något att säga om vikingars liv och leverne. Där kände jag att vi kunde gå vidare till nästa del i arbetet och där integrerade jag bildläraren och bildämnet i projektet och tillsammans med honom byggde vi små vikingar. Dessa vikingar tillhörde olika familjer i en och samma fiktiva vikingaby. Någon var fiskare, någon smed och någon blev byns hövding. 

Målet med projektet var att eleverna skulle presentera sina vikingar tillsammans med sina gruppmedlemmar och berätta hur de levde i byn och vad det innebar att leva i Sverige för 1000 år sedan. Presentationen gjorde vi i VR där elevernas bilder på sina vikingagubbar lades in i en VR-promenad och klasskamraterna fick se en massa vikingar ståendes i de vikingabyar som vi redan besökt under våra tidigare promenader.

Ett sista avslutande moment återstod efter detta och det var att eleverna individuellt fick göra en bok i appen Book Creator. I denna bok fick de skriva om sin egen viking och livet på vikingatiden. Initialt i projektet jobbade vi med en matris och en checklista där jag informerade eleverna vad jag ville att de skulle visa mig under arbetets gång. Denna checklista återgick vi till i slutskedet av arbetet och eleverna informerades om vilka delar som de behövde utveckla i sina böcker. Efter gruppresentationerna hade jag återkopplat elevernas prestationer fram till dess och informerade dem om vad de behövde tänka på inför det individuella bedömningsmomentet. Då använde jag checklistan för att påminna dem om vilka krav som fanns kopplade till uppgiften och vad jag ville att de skulle visa mig att de kunde.

Många elever tillgodosåg sig materialet på ett helt annat sätt än vad jag upplevt tidigare då jag jobbat mer traditionellt (texter om ämnet kopplat till frågor). Vid de olika bedömningsmomenten så förvånades jag av hur lätt och ledigt eleverna påvisade kunskaper om den historiska epoken. Vad de åt, hur de bodde, vad de gjorde, deras tankar kring döden och vilka gudar de bad till behandlades av i stort sett alla elever. 

När man har ett långt projekt som detta är det viktig att vara lyhörd och många elever visade mig vad de kunde under lektionstid eller i samband med skapandet av texter och presentationer. En stor del av eleverna kämpar med sina exekutiva förmågor och fastnar ofta när en tanke ska ner på papper. Därför är det viktigt att eleverna får möjlighet att muntligt redogöra vad de lärt sig under processen.

En annan aspekt som visade sig betydelsefull var hur VR och det lustfyllda i lektionerna lockade in elever som annars får sin undervisning avskilt från klassen. Det uppstod en nyfikenhet som drog dem till undervisningen och de visade ett engagemang och en uthållighet som de annars har svårt för i skolan. 

Läs mer om Rasmus arbete med Vikingatiden här.

Denna hemsida använder så kallade cookies. Genom att klicka på knappen nedan godkänner du användandet av cookies.  Läs mer här