Konsumtionsmätning 

Två veckor varje år mäter vi konsumtionen i alla våra grundskolor nu under hösten har vi även börjat mäta på vissa förskolor och särskilda boenden. Konsumtionsmätning mäter mängden mat som hamnar i magen vilket är viktigt ur ett hälsoperspektiv. För att mäta konsumtionen behöver vi även mäta matsvinnet vilket även är viktigt ur både ett ekonomiskt och hållbarhetsperspektiv.  

I genomsnitt får barn och elever i sig 276 gram mat per lunch i Burlövs kommun detta är en ökning från i mars 2023 då siffran låg på 218 gram. Riksgenomsnittet för konsumtionen på förskola ligger på 245 g samt grundskola 285 gram.  Denna ökning är positiv då barn och elever får i sig för lite mat enligt denna konsumtionsmätning. Bara ett fåtal skolor kom upp i beräknad portionsstorlek ett fåtal av dagarna under mätningen.  

Matsvinnsmätning 

• Tallrikssvinnet i Burlövs kommun ligger över rikssnittet både i förskolan och skolan.  
• Serveringssvinnet per tallrik/per ätande är i genomsnitt för Burlövs kommun 27 gram vilket motsvarar 8 % av den totala mängden serverad mat-  
• Totala serveringssvinnet i Burlövs kommun ligger under rikssnittet. Uppdelat per verksamhet ligger förskolor i Burlövs kommun under rikssnittet och grundskolorna över rikssnittet.   
• Kökssvinnet i Burlövs kommun ligger under rikssnittet i både förskolan och grundskolan. 

Skolmat Sverige

Skolmat Sverige är ett nationellt enkätverktyg som elever i årskurs 2, 5 och 8 samt personal som äter i skolrestaurangen ges möjlighet att besvara under vecka 42 varje år i Burlövs kommun. Enkäten besvaras anonymt under lektionstid. Syftet med enkäten är att undersöka vad våra matgäster tycker om skolmaten samt få en helhetsbild över skolmåltidens kvalitet, resultaten kan i sin tur fungera som underlag för dialog och samarbete mellan grundskola och måltidsenheten. I år genomfördes undersökningen för tredje året i rad.  

Resultatet är även i år i sin helhet positivt. Lågstadiet skattar måltiden högt på de frågor som berör maten. Ljudnivån i skolrestaurangen får däremot lägre betyg.  Helhetsbetyget för lågstadiet ligger på 73 procents nöjdhet motsvarande siffra för högstadiet är 57 procent nöjdhet. De frågor som sticker ut på högstadiet är att de tycker att köerna är för långa och att det inte är tillräckligt rent i skolrestaurangen. Eleverna på högstadiet känner sig trygga i skolrestaurangen, de upplever att det finns både tid och plats och att ljudnivån är bra.  

• 77 procent av eleverna på lågstadiet svarar att de äter lunchen i skolrestaurangen varje dag. 
• 37 % på högstadiet svarar att de äter lunchen i skolrestaurangen varje dag. 

Andelen positiva svar från personalen har ökat, helhetsbetyget ligger på 94 procents nöjdhet. Högst betyg får smak på maten samt frågan om varmrätten är lagom varm. Lägst betyg får ljudnivån i skolrestaurangen samt frågan om skolrestaurangen är tillräckligt ren.